HEMBYGDSBOKEN
HEMBYGDSBOKEN
Nu kan man åter fylla på raden av Hembygdsböcker i bokhyllan. Årets bok är den
sextioandra i ordningen och det är åtskilliga berättelser, som under årens lopp
tecknats ner av entusiastiska hembygdsvänner.
I Förordet riktar Siv Johansson, som är redaktionsarbetets samordnare, ett varmt tack till alla som minns, skriver ner och berättar vidare. Det är ett värdefullt arbete alla gör, som söker i olika källor och arkiv för att sedan delge I Dackebygds läsare sina forskningsrön.
Årets bok omfattar 248 sidor och det är ett 30-tal olika författare och ett ännu större antal inblandade blir det om man räknar in alla uppgiftslämnare och fotografer.
Kyrkoherde Annette Geyer skriver minnesord över sin arbetskamrat och vän Åke von Schéele. Hembygdsvännen och kyrkans tjänare Erik Svensson har avlidit under året och Siv Johansson tecknar ner några minnesord.
Anders Johansson skriver om Skogen och elden. Skogen som har räddat oss i ofredstider och genom missväxtår. Bilderna från blossen i fackeltåget vid Alla Helgons dag, då många söker sig till Vissefjärdas kyrkogård, minner om alla som har levt och verkat i vår hembygd..
En omfattande forskning har studiecirkeln ”Gårdarna runt sjöarna” gjort. Ämnet har varit Stolpabäcka marken, som förr var ett tättbefolkat område mellan byn Stolpabäck och Torsjö. Flera berättelser finns från dem som själva var med och haft sin uppväxt där. Maj-Britt Knutssons berättelse ”En hyllning till min mor” ger en rörande bild av det strävsamma livet på den lilla jordbruksfastigheten. Syskonen Monica, Marion och Yvonne, barnbarn till Ebba och John Svensson berättar om allt trevligt de upplevt hos sin mormor och morfar i Stolpabäck. Marion och Monica bor nu med sina familjer i Stolpabäck. De enda fastigheter, som numera bebos av åretruntboende. Det är tjugo stycken torp och småställen som beskrivs i artikeln. Några är nu fritidshus medan andra är helt borta - bara stengrunden finns kvar och påminner om tiden som en gång var.
Els-Britt och Alvar Israelsson, Karl-Gunnar Gustafsson och Jörgen Vidstrand deltar med sina minnen. Marit och Allan Högstedt bidrar med en tänkt cykelrunda. Ingrid Lindahl har träffat Bärflickan. Sjung-August, som figurerar i årets bygdespel, brukade ett av torpen i Stolpabäck. August var ett bygdeoriginal. Henning Skårin inspirerades av hans eskapader och ett dramatiskt inslag med just Sjung-August återfinns i årets bygdespel.
Många av uppgifterna kommer från hedersmannen Evert Olssons forskning, som nu finns bevarad på Folkrörelsearkivet i Vissefjärda. Studiecikelns medlemmar är Ella Fransén, Gun-Britt Svensson, Siv Johansson, Ingemo Magnusson och Alva Carlsson. Fotograf har Åke Gustafsson varit.
Befolkningstillväxten från Vasa-tiden till tidigt 1900-tal
Peter Danielsson beräknar folkmängden utifrån handlingar som t ex Älvsborgs lösen och boskaps-och utsädeslängder. I slutet av 1800-talet uppgick folkmängden till över 6500 personer. ”Vaccinet, freden och potäterna” var orsaken till folkökningen. Det gällde att odla upp jord och röja undan stenar och lägga dem i rösen och murar, om man inte hade möjlighet att utvandra till Amerika.
Ostkakekungen och hans drottning – en rubrik som förpliktigar. Med hjälp av drottningen Karin Carlsson och dottern Monica Bevelins berättelse får vi följa den intressanta vägen fram till att Frödinge ostkaka presenterades för Gastronomiska sällskapet i Stockholm. Gösta Carlsson fick motta Kungliga Gastronomiska Akademins stora pris. Prins Bertil överräckte diplomet.
Gunilla Håkansson var bagarbarn i Håkanssons konditori, Lindås. Hon och hennes syskon växte upp med två yrkesverksamma föräldrar. Fadern Ernst, som i arla morgonstunden måste upp och baka bröd, bullar och tårtor och modern Borghild, som basade för de anställda och försäljningen.
I slutet av 1800-talet blev Peter Johan i Buggehult mördad. Ingen dömdes och målet förblev ouppklarat. Modern Ingeborg (Ingbolena) levde vidare med sin oro och sorg. Birgitta Danielsson delger oss sin farfars mormor Ingeborgs (1821-1910) gripande levnadsöde.
Annika Gylling, känd släktforskare från Ronneby har hittat sina rötter i Törsbo 2, granngården till hembygdsgården. Nio generationer bakåt i tiden hittar hon sin anfader Gerton Andersson Hjort. Han var soldat och med och vid Fredrikstens fästning, när Karl XII blev skjuten.
Straffen var grymma och avrättningar inför folkmassor pågick fram till 1870-talet. Per Carlzon ger läsarna i sin artikel, I skuggan av galgbacken, en intressant inblick i den tid då straffen skulle avskräcka andra från att begå brott.
Med Lars Jonzon som guide genomfördes en byavandring genom Kyrkeby. En by med mycket intressant historia.
Elisabeth Ljungström skriver om Hundarna på Kyrkeby. På fröknarna Malmströms tid fanns inget som var viktigare än hundarna Kullman och Dacke. Hon berättar vidare att Henning Skårin hade en hund som tog ”blodprov på folk”. Vad nu det kan betyda? Men ett förstår man att hundintresset på Kyrkeby lever vidare.
Lars-Åke Joabsson tar oss med på en resa i Dackes fotspår. Utflykten börjar vid Dackestenen i Vissefjärda och fortsätter via bl a Dackegrottan i Båldön, Södra Lindön, Flaken och slutar som sig bör vid Ollatorpet i Rödeby skogar.
Margot berättar för Siv Johansson om sitt yrkesverksamma liv, som pionjär inom sjukkassan, där arbetade hon fram till pensioneringen 1975. Det var då hon började skapa konstverk med ”garn, nål och tråd”. På utställningen i Stallarna på Nationaldagen väckte hennes handarbeten beundran och nu finns de i årets hembygdsbok.
Gårdfarihandlare
Bengt Gustafsson har samlat in intressanta bilder och skriver om hur han minns de människor som besökte hemmen och bjöd ut sina varor. Färgstarka personligheter passerar revy.
Bengt Johansson besöker Kallmanstorpet dagarna före jul 1972. När orken tröt … fick brukaren Ruben Johansson, som vid intervjutillfället är 80 år gammal, ta till slagan. Han orkade inte längre dra tröskverket, utan den gamla slagan kom till heders.
På Lilian Jonssons mark i Brinkabo har en viadukt byggts över järnvägen. Vidare berättar Lilian hur hon klarar den svåra uppgiften att vara skogsägare, när man som hon är bosatt i Sundsvall, 80 mil bort.
I byn Linnefors är stor aktivitet och Torsten Israelsson lyfter fram föreningen, som verkar för att Linnefors gamla stationshus ska bevaras. Men Trafikverkets beslut att stänga järnvägsövergången i Linnefors väcker förstämning, men sakägare i bygden har överklagat beslutet.
Boxningen i Lindås – sista ronden
Per Melin tecknar ner alla Lindåsboxare som mellan åren 1946-55 fanns omnämnda i tidningsreferat. Det är inte mindre än 37 stycken. Därutöver har vi de fyra som nådde störst framgångar: Eduard ”Eddie” Holub, Kurt Johansson, Göran Lindström och Sigurd ”Sigge” Månsson.
Solveig Lundin berättar om att PRO-veteranerna i Vissefjärda gick till regionsfinal. Genom Julia Svenssons reportage får vi ta del av Max Svenssons och Lislott Erikssons framgångar i rallyspåret.
Ida Kallenberg har varit med sin skolklass i Västraby och levt stenåldersliv.
Siv Johansson berättar om livet på Törsbogården och berör vidare hur man i teatergruppen förbereder sig för bygdespelet. Roland Falheim berättar om geo-cashing i Törsbos omgivningar. Anders Marell skriver om årets bygdespel ”Spektaklet i handelsboden”. Åke Gustafsson och Jenny Mårtensson är fotografer.
Ny årskrönikör är Göte Lundberg. Krönikan beskriver månad för månad vad som hänt i Vissefjärda församling året 2010. Befolkningen ökade med en person och uppgick till 3003 personer vid årskiftet 2009/2010.
I Efterordet tackar ordförande Lars Andreasson för gåvor av skilda slag. Alla flitiga medlemmar får beröm för ett mycket väl utfört arbete.
Citat från ”I Dackebygd 2011”: Tack alla skribenter genom åren, ni har lärt mig så mycket och väckt min nyfikenhet på än mer! Det är som ett stort spännande pussel, som Ni alla förvaltat så väl och som ger oss så mycket glädje. Jag hoppas att Ni fortsätter skriva, om de byar som ännu inte är genomgångna.
Försäljningsställen: Hembygdsgården vid Stallarna, Emmaboda Bok-& Pappershandel, ICA i Vissefjärda, Lindås Livs m fl.
Vissefjärda Hembygdsförening har sedan 1950 årligen
gett ut
I Dackebygd.
Boken utkommer till 1:a advent och kostar för närvarande 170:- (plus frakt).
Medlemskap i hembygdsföreningen innefattar inte
denna bok.
Har du något material som du önskar få publicerat i hembygdsboken?
Kontakta
redaktionskommittén
under ledning av Siv Johansson
eller någon i styrelsen.
Äldre årgångar
Det finns fortfarande möjlighet att köpa äldre årgångar av
I Dackebygd.
Följande
årgångar finns:
1961, 1965 -1967, 1969 -1984, 1986 -2011.
Vid köp av äldre årgångar kontakta
föreningens kassör:
Berit Lundin
Alsjökulla
361 92 Emmaboda
Tel. 0471-31002
E-mail: 047131002@telia.com